"Idag är ny tid" : En komparativ fallstudie över svenskt och finskt icke-medlemskap i Nato

Våren 2014 uppvisade Ryssland ett öppet aggressivt beteende när de, med militära medel, annekterade Krim och satte den säkerhetspolitiska balansen i Europa och världen i gungning. Sverige och Finland fann sig helt plötsligt geografiskt nära ett potentiellt hot, och samtidigt utanför Nato. Denna studie undersöker orsaker i nationella och internationella variabler för varför staterna inte har ansökt om medlemskap i Nato efter den ryska annekteringen. Genom att använda en teori mer precis än realismen – neoklassisk realism – analyseras tre variabler för formandet av foreign policy; militär förmåga, hotuppfattning och nationell struktur. Enligt method of agreement undersöks vilken variabel som är lika mellan staterna. Resultatet kan förklara deras säkerhetspolitiska val att inte ansöka om medlemskap i Nato även efter den ryska annekteringen av Krim. Den variabel som studien visar är lika mellan dem är hotuppfattning hos statens ledare. Detta aktualiserar vidare forskning i vilken av de neoklassiska variablerna som driver stater till förändring i foreign policy.